Vad gör kåren?

Linnékåren representerar samtliga ca. 33000 studenter vid Linnéuniversitetet och arbetar för att deras studier och studietid ska bli så bra om möjligt. Som studentkår är vi studenternas röst i både universitetsledningen och ut mot samhället. Till oss kan alla vända sig om de behöver råd och stöd eller behandlats fel av lärosätet.  

För våra medlemmar arbetar vi också aktivt med medlemsförmåner som rabatter, evenemang, medlemsaktiviteter, näringslivskontakter och bostadsfrågor. Våra medlemmar är framtidens arbetskraft, och vi ger dem en bra start! 

Organisationsplan

Linnékåren har ett normalt år ca 6000 medlemmar vilket gör oss till en av de största studentkårerna i Sverige.

Medlemmarna utövar sin makt indirekt genom att rösta i kårvalet där de utser styrelseledamöter för kommande verksamhetsåret. De är även med och påverkar direkt genom att vara med på medlemsmötena

Det högst beslutande organet i Linnékåren är medlemsmötet. Här fattar medlemmarna beslut om de stora övergripande frågorna som rör studentkårens verksamhet. Alla medlemmar är välkomna att delta, lägga fram förslag och rösta.

Medlemsmötet hålls fyra gånger per år. Datum, tid och plats annonseras på våra Facebooksidor och här på linnek.se.

Valberedningen hanterar kårvalet och tar emot alla ansökningar och nomineringar till kårstyrelsen. Valberedningen ser till att det finns kandidater till alla poster och genomför intervjuer med kandidaterna till de arvoderade uppdragen.

Valberedningen tillsätts på medlemsmötet. Arbetet utförs främst under våren när det är dags för kårval men det förekommer även att det uppstår vakanta poster under året och då är det valberedningens uppgift att ta fram kandidater till dem. Du behöver vara eller bli medlem i Studentkåren för att sitta i valberedningen.

Uppdraget är arvoderat och du får med dig ett ökat kontaktnät, nya erfarenheter samt möjlighet till referenser för ditt CV.

Det finns sex stycken deltidsposter i Linnéstudenternas styrelse. Tre på varje ort. Dessa posterna kräver inte att man tar studieuppehåll och sköts vid sidan av studierna. 

Deltidsledamöterna deltar i kårstyrelsemöten och förväntas vara med och representera kåren i olika projekt och event under året. Posterna är arvoderade med en mindre summa varje månad.

Presidiet består av heltidsarvoderade studenter som antingen tagit studieuppehåll för att engagera sig i Linnékåren eller valt att göra det efter avslutade studier.

Presidiet består av en ordförande och fyra vice ordföranden och de väljs genom direktval av medlemmarna i kårvalet en gång om året. Även deltidsarvoderade styrelseledamöter väljs i kårvalet, men sköter sina uppdrag vid sidan av studierna istället för på heltid. 

Utöver presidiet och styrelsen har Linnékåren anställda tjänstepersoner som ansvarar för den löpande verksamheten.

Våra kontor i Växjö och Kalmar har det operativa ansvaret för områden såsom fadderverksamhet, bostadsfrågor, rättssäkerhet, administration, medlemsregistrering, ekonomi, eventplanering och strategiskt informationsarbete.  

Studentpolitik

Vår studentpolitik genomsyrar hela vårt arbete och syftar till att studenter ska ha en så bra studietid som möjligt, både under och utanför studierna. Det handlar om att alla studenter har rätt att bli behandlade på lika villkor och få den utbildning de har rätt till. Här följer en sammanfattning av de viktigaste frågorna. Vill du läsa allt om vad vi kräver i olika frågor kan du läsa vårt åsiktsdokument. 

Linnékåren kräver

  • Att universitetet ska ha ett välfungerande kvalitetsgranskningssystem som komplement till de nationella granskningssystemen.
  • Att studenterna ska vara aktiva och delaktiga i kvalitetsarbetet.
  • Att varje utbildning ska hålla samma höga kvalitet oavsett om de ges på hel- eller halvfart eller på distans.
  • Att lärare och doktorander ska ha en hög pedagogisk kompetens och ha genomgått en pedagogisk utbildning.
  • Att en formell högskolepedagogisk utbildning eller erfarenhet ska vara prioriterat och meriterande vid anställning av lärare.
  • Att universitetet ska sträva efter en varierad könsfördelning och mångfald i lärarkåren.
  • Att studenterna som studerar på heltid ska ha minst 15 timmar lärarkontakt per vecka, och motsvarande för deltidsstudier.
  • Att studenterna ska ha rätt till återkoppling på inlämningar och examination, inom 15 dagar.
  • Att universitetet ska arbeta för integrering mellan utbytesstudenter och svenska studenter.
  • Att aktivt verka för att studenter får tillgång till utbytesstudier.
  • Att examensbevisen ska vara internationellt tillgängliga.
  • Att eventuella förberedande prov i samband med utbytesstudier ska vara avgiftsfria.
  • Att alla som fuskat behandlas likvärdigt.
  • Att universitetet som följer upp den student som fuskat och utreder varför och vid potentiella problem hjälper studenten i den mån det går.
  • Att universitetet handlägger ärenden som rör fusk skyndsamt.
  • Att personalen vid universitetet ska rapportera till disciplinnämnden vid misstanke om fusk.
  • Att universitetet ska ha ett hållbarhetstänkande inom deras verksamhet.
  • Att universitetet ska ha befintliga rutiner kring hur man hanterar digitalt delande av

 

  • Att baserat på kursvärdering och kursplaner ska alla kurser utvärderas och följas upp för att ligga till grund för vidareutveckling av utbildningen.
  • Att kursvärderingarna ska ske anonymt.
  • Att föregående kursvärdering för den aktuella kursen finns studenter till att handla senast vid kursstart.
  • Att alla kursansvariga ska genomgå en utbildning i kursvärdering.
  • Att alla kursvärderingar ska finnas tillgängliga i anslutning till kursplanen.
  • Att kursvärderingar ska göras i alla kurser, och att alla som läser en kurs ska ges möjlighet att fylla i kursvärderingen.
  • Att studenter ska ha rätt till att få examination och betyg omprövade av oberoende examinator.
  • Att det ska finnas tydliga bindande betygskriterier.
  • Att studenternas inflytande måste garanteras av universitetet.
  • Att lärosätet har ett ansvar att informera studentkåren om vilka studentrepresentant uppdrag som finns.
  • Att studenterna ska finnas representerade i alla beslutande och beredande organ.
  • Att studentrepresentanter ska ha tydlig information om vem de kan kontakta i frågor kring sitt uppdrag.
  • Att det ska finnas minst ett studerandeskyddsombud per fakultet.
  • Att universitetet ska ta ansvar för studenternas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. 
  • Att studenterna och personalen ska ges möjlighet att delta i arbetsmiljöarbetet på lika villkor.
  • Att jämlikhet och mångfald ska prägla all verksamhet på hela universitetet.
  • Att alla studenter ska ha lika villkor för att kunna genomföra sin utbildning
  • Att ingen student ska diskrimineras under sin utbildning på universitetet.
  • Att universitetet aktivt ska jobba med lika villkor.
  • Att universitetet ska ha tillgänglighetsanpassade lokaler.
  • Att studenter som på grund av funktionsnedsättning behöver ledsagning, tolk eller liknande hjälp ska kunna få detta.
  • Att det ska finnas lättillgänglig och gratis hjälp för de studenter som av olika skäl behöver stöd under sin studietid.
  • Att universitetet ständigt måste jobba med att förbättra sina metoder för breddad rekrytering.
  • Att universitetet kommunicerar tydligt vart studenter ska vända sig ifall de behöver råd och stöd.
  • Att studenthälsan tilldelas de resurser som behövs för att garantera studenternas välmående.
  • Att bemanningen av studenthälsan är proportionellt mot de efterfrågade behovet.
  • Att det finns studentbaserade samlingsplatser för studiesociala ändamål.
  • Att drogfria aktiviteter är en självklarhet inom den studiesociala miljön.
  • Att ett välfungerande studentliv förutsätter goda möjligheter för studenter att engagera och organisera sig.
  • Att klimatet på studieorterna ska vara öppet, välkomnande och inkluderande för att främja samarbete föreningarna emellan och till studentkåren.
  • Att studentkåren ska möjliggöra god kontakt mellan föreningar och universitet.
  • Att studenter ska erbjudas en studentbostad inom en månad från terminsstart.
  • Att kommunerna på studieorterna ansvarar för att antalet studentbostäder är proportionellt till efterfrågan och behov.
  • Att en omfattande och väl fungerande bostadsgaranti ska finnas på samtliga studieorter.
  • Att hyran för en studentbostad inte ska uppgå till mer än en tredjedel av studiemedlet.
  • Att alla studentbostäder ska erbjuda en rimlig levnadsstandard.
  • Att reglerna kring studiemedlet och dess utformning ska vara generösa och visa hänsyn för studenters olika livssituationer.
  • Att det ska finnas en rättvis balans mellan bidrags- och lånedelen i studiemedlet.
  • Att studiemedlet ska ge alla studenter en rimlig levnadssituation genom att täcka studenternas faktiska utgifter.
  • Att studenter ska ha likvärdiga sociala rättigheter och skydd som förvärvsarbetare.
  • Att alla studier ska vara pensions, a-kassa och sjukpenningsgrundande.
  • Att arbetsmiljön vid universitetet som studieort och hem ska hålla en god standard.
  • Att doktorander ska kunna påverka valet av huvud- och biträdande handledare.
  • Att en doktorand som vill byta handledare ska ha en reell möjlighet att göra det.
  • Att alla handledare ska ha genomgått en handledarutbildning.
  • Att doktorander vars studier finansieras med stipendier eller utbildningsbidrag ska ha rätt tills amma sociala försäkringssystem som anställda doktorander.
  • Att alla doktorander ska ha en möjlighet att slutföra sin utbildning inom förutbestämd tidsram, förlängning av forskarutbildningen ska ges vid bristande forskningsmiljö eller handledning.

Har du frågor om kåren?

Kontakta studentkårens ordförande