Råd och Stöd
Vänd dig i första hand till examinator eller kursansvarig för att lösa problemet så nära källan som möjligt. Om det inte hjälper, eller det finns andra skäl, så bör du vända dig till programansvarig eller prefekt. Ta gärna hjälp av utbildningsansvarig i din utbildningsförening! I vissa fall kan även studievägledare, Studerandeavdelningen och Studenthälsan vara bra att kontakta.
Om det finns generella kvalitetsproblem som berör många studenter på din kurs eller utbildning bör du kontakta våra utbildningsbevakare.
Om du blivit illa behandlad, är osäker på vad som gäller, behöver råd, hjälp med att föra klagomål vidare eller stöd i disciplinärenden bör du kontakta våra student- och doktorandombud.
Tips & Råd
Håll koll på dina rättigheter och skyldigheter, och försätt dig inte i situationer där fusk eller plagiat kan ses som en utväg eller kan ske av misstag!
Delta på UB:s öppna föreläsningar och workshops samt på Studieverstadens seminarieserie “Så lyckas du med dina studier” som erbjuds vid terminsstart!
Sätt dig in i vilka regler som gäller för det specifika examinationstillfället och följ dem. Fråga vid minsta osäkerhet!
Undvik tidspress! Börja i god tid och lämna in i god tid.
Formulera dina egna svar. Det är ditt arbete som ska bedömas.
Redogör tydligt för dina källor och vad du låtit dig ”inspireras” av.
Korrekturläs med fokus på citat och referenser. Ta hjälp av korrekturläsare som inte läser kursen själv.
Var mycket restriktiv med att titta på andras arbeten och att låta andra se dina, i synnerhet före deadline.
Ha koll på vad du tar med in i tentasalen! Påpeka misstag själv!
Jobba med gruppmedlemmar som har sunda värderingar.
Klargör förväntningar i grupparbeten och hantera problem tidigt.
Dokumentera vem som gjort vad i grupp- och projektarbeten, och dokumentera arbetets utveckling över tid.
Informera din lärare och be om hjälp om det uppstår problem.
Var observant på att det kan finnas kulturella skillnader i synen på studier, ansvar, öppenhet, fusk och plagiat.
Fuska inte! Överväg andra alternativ som att be om mer tid, inte lämna in uppgiften alls, hoppas på en komplettering, satsa på omtentan eller att helt enkelt läsa om kursen.
Om du behöver pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning bör du kontakta Studerandeavdelningens samordnare på https://lnu.se/student/stod-och-service/studera-med-funktionsnedsattning för att få den hjälp du har rätt till.
På en institution är det prefekten som är chef och har arbetsmiljöansvaret för både personal och studenter. Om du har synpunkter på din fysiska eller psykosociala studiemiljö kan du därför vända dig till prefekten, till studerandeskyddsombudet, till fakultetens skyddsombud eller höra av dig till studentkåren.
Om du själv vill engagera dig i studiemiljöfrågor kan du göra stor nytta genom att bli studerandeskyddsombud på din institution eller fakultet. Du behöver inga förkunskaper och får den utbildning som krävs.
Kränkningar av olika slag anmäls i första hand till universitetet. Läs mer på https://lnu.se/student/under-studierna/diskriminering-trakasserier-och-krankningar eller vänd dig till studentombudet för råd och hjälp med hur du går vidare.
Du ska ges möjlighet att göra en anonym kursvärdering efter avslutad kurs. Utnyttja möjligheten att tycka till om vad som varit bra och mindre bra eftersom det blir ett viktigt underlag när lärarna ska förbättra kursen.
Kursvärderingarna ska sammanfattas och kommenteras av kursansvarig lärare, och den ska dessutom ska återkopplas till er som läst kursen. Resultat och eventuella förändringar som kursvärderingen resulterat i ska också redovisas till de som läser kursen nästa gång.
Om du är intresserad av en speciell kurs kan du begära att ta del av tidigare kursvärderingar genom att maila arkiv@lnu.se eller utbildningsadministratören.
Du kan påverka din utbildning, din studiemiljö och hur universitetet fungerar på många olika sätt:
- Gör kurs- och programvärderingar! Begär att få återkoppling på de du gjort när de har sammanfattats och be läraren redovisa tidigare studenters synpunkter när du börjar en ny kurs. Begär att få göra kursvärdering om det inte gjorts när kursen slutar, och be vid behov om kopior på andra kursvärderingar från arkiv@lnu.se.
- Stöd vårt arbete med utbildningskvalitet och -bevakning genom att bli medlem i studentkåren Linnékåren.
- Delta i din utbildnings programråd*, eller verka för att ett sånt inrättas om det inte redan finns.
- Bli studentrepresentant* i något av universitetets beredande eller beslutande organ.
- Bli studentskyddsombud* på din institution eller fakultet.
- Engagera dig i någon studentförening eller nation.
- Gå med i studentkårens Buddy-verksamhet.
- Engagera dig i Linnékåren som deltidsledamot* eller heltidsarvoderad* studentpolitiker.
- Efter studierna kan du dessutom hålla dig uppdaterad och bidra som alumn eller mentor.
* Hör av dig till representant@linnek.se för information om hur du blir invald och kan representera andra studenter. Uppdraget är arvoderat och det krävs vanligtvis inga speciella förkunskaper
Utbildning i Sverige är avgiftsfri vilket innebär att du som student inte ska betala några avgifter för din utbildning eller examination. Linnéuniversitetet tar dock för utbildning som startar efter 2011-07-31 ut studieavgift av den som inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare).
Att utbildningen är avgiftsfri innebär inte att den är kostnadsfri. Du behöver själv stå för de kostnader som uppstår för att kunna genomföra utbildningen, t ex i form av:
- Boende
- Resor till och från studieorten
- Kurslitteratur, inkl. sånt som formelsamlingar, nothäften och sjökort
- Personliga hjälpmedel såsom gradskivor, passare, miniräknare, dator, internetuppkoppling och viss programvara
- Personligt skriv- och anteckningsmaterial såsom block och pennor
- Kopiering och utskrifter
- Visst förbrukningsmaterial såsom färg, penslar, lera, trä och textilier.
- Övrigt som studenten antingen kan förväntas ha tillgång till eller kan använda privat, såsom vissa musikinstrument, viss idrottsutrustning, träningskläder och personligt utformad skyddsutrustning (t ex individuellt formgjutna hörselskydd)
Övrigt
Universitetet har rätt att ta ut skälig ersättning för vissa saker som tillhandahålls i en kurs, t ex kompendier eller förbrukningsmaterial som papper, färg, penslar och textilier).
Om en kurs kan eller kommer att medföra extrakostnader för deltagarna, t ex i form av studieresor eller material, så ska det framgå under punkten Övrigt i kursplanen. På motsvarande sätt ska särskilda kostnader i ett program framgå under rubriken Övrigt i utbildningsplanen.
Du ska inte behöva betala för att komma åt schema, laborationsuppgifter eller examinationsfrågor.
Universitetets regler för tilldelning av VFU- eller praktikplatser ska vara förutsägbara, tydliga och transparenta, bland annat för att studenten ska kunna ta höjd för ökade kostnader under praktikperioden. Exempelvis beskrivs lärarutbildningens VFU väl i en handbok.
CSN erbjuder i vissa fall tilläggsbidrag, tilläggslån och merkostnadslån.
Kostnader för examination som en student begärt att få göra på annan ort (t ex på en ambassad eller annat universitet) bekostas av studenten själv.
Se även
SFS:s kommentarer på CSN:s rapport “Studenternas sociala och ekonomiska situation” (2020)
Högskoleverket. 1996. Avgiftsfri utbildning.
Högskoleverket. u.å. Studenternas kostnader i samband med högskoleutbildning.
SFS. 2020. Ingen student ska betala för sin examen.
Sjukanmäl dig på Försäkringskassan redan första dagen. Exakt vad du behöver göra ser du på https://tinyurl.com/nm3tuvf5
Universitetet gör inga individuella anpassningar av
kurser eller examination för den som varit sjuk, så missar man hela kurser kommer man efter i studierna. Ta kontakt med t ex programansvarig och studievägledare för att diskutera de fortsatta studierna och lägg upp en individuell studieplan så du kommer tillbaka så snabbt och smärtfritt som möjligt. Se https://lnu.se/student/stod-och-service/studenthalsan/om-du-blir-sjuk/
CSN tar hänsyn till sjukdom men behöver intyg. Sätt dig in i vad som gäller på https://www.csn.se/om-nagot-hander-eller-andras/sjuk.html
Grupparbete ingår som en viktig del i många kurser, och det är därför viktigt att lära sig hur samarbetet blir så bra och effektivt som möjligt. En bra start kan vara att prova några av de digitala verktyg för smartare samarbete som UB listar!
LNU:s lokala regler anger att ”Examinationen ska utformas så att en individuell bedömning kan göras av varje student.” Samtidigt konstaterar universitetets disciplinnämnd att ”…vid grupparbete är studenter kollektivt ansvariga”, vilket innebär att samtliga i gruppen kan bli straffade om en person t ex plagierar, oavsett om de känt till det eller inte.
Men studenter saknar oftast möjlighet att själva plagiatkontrollera det gemensamma arbetet, vilket i praktiken gör det svårt för en enskild student att kunna ta ansvar för arbetet i sin helhet.
Linnékåren rekommenderar därför grupparbetande studenter att:
- Be examinator redogöra för hur enskilda studenters bidrag ska särskiljas, dokumenteras och redovisas så att individuell bedömning kan göras, såvida det inte tydligt framgå av uppgiftsbeskrivningen
- Diskutera användning av källor med övriga gruppmedlemmar, omedelbart lyfta misstankar om plagiat med examinator samt att själva, i den mån det går, försöka plagiatkontrollera arbetet innan det lämnas in för examination
- Föra gemensamma anteckningar om vem som gjort vad, när och i vilken ordning samt att behålla kopior av tidigare versioner, versionshistorik och individuella bidrag och arbetsmaterial till dess att uppgiften examinerats och betygsatts i Ladok.
PUFF vid farmaceutiska fakulteten på Uppsala universitet har tagit fram riktigt bra information om det, och vi länkar tacksamt till deras sidor om:
- Checklista Grupparbete
- Checklista Laborationsarbete i grupp
- Checklista Gruppmöten under arbetets gång (Wordfil)
- Checklista Gruppmöte under arbetets gång, individuellt (Wordfil)
- Checklista Gruppmöte efter arbetets gång, individuellt (Wordfil)
- Självvärderingsformulär för grupparbeten (Wordfil)
- Problembaserat lärande
- Kontrakt för basgruppsarbete
- Kontrakt för grupparbete (Wordfil)
Eller ladda ned ovanstående som PUFF:s Guide till att arbeta i grupp (PDF)
“Student examineras på angivet undervisningsspråk.” (Lokala regler för kurs och exmination på grundläggande och avancerad nivå, s. 10)
Kommentar: Med undervisningsspråk avses det språk som kursen ges på och som examinationsuppgifterna ställs på. Språklagen tillåter dock att studenten besvarar frågorna på svenska, såvida inte kursplanens mål ställer andra krav på språkfärdighet. Således får du nästan alltid svara på svenska om du vill!
Att en kurs ges på t ex engelska, eller att examinatorn inte behärskar svenska, är inte skäl nog att kräva att studenter slentrianmässigt besvarar examinationsuppgifter på svenska. I samband med t ex seminarier, opponeringar eller muntliga presentationer där andra icke-svensktalande studenter deltar kan det däremot vara rimligt att kräva t ex muntlig redovisning på det angivna undervisningsspråket.
Generellt anses engelska kunna förekomma, till exempel litteratur eller engelskspråkiga undervisande lärare, på kurser som anges med undervisningsspråk svenska. På samma sätt kan det förekomma när det gäller de nordiska språken norska och danska. Dock måste det framgå av kursplanen om examinationen ska genomföras på något av det nordiska språken.
Om det inte anges som mål i kursplanen att studenten ska kunna visa kunskaper i danska/norska så gäller svenska språklagen vid examinationen, dvs. att tentamensfrågor ska vara på svenska och studenten ska kunna besvara dessa på svenska. Dock kan seminarier genomföras på ”skandinaviska”, dvs att läraren är dansk- eller norskspråkig och att studenter och lärare genomför seminariet på ”skandinaviska”, såvida det inte av kursplanen framgår mål som anger kunskaper i danska/norska som innebär att studenten ska kunna bedriva seminariet på danska/norska.
Tentor & Betyg
UTBILDNINGSPLANEN
Ett program består av ett antal kurser som är tänkta att läsas i viss följd. Ibland ställs krav på att du måste ha klarat en viss kurs eller tagit ett visst antal högskolepoäng för att få börja nästa kurs. Läs igenom utbildningsplanen och de ingående kursernas kursplaner för att ta reda på vilka krav som ställs, och räkna med att de kraven även gäller dig.
KURSPLANEN
Kursplanen är ett juridiskt bindande dokument som beskriver kursens mål, innehåll och examinationsformer. Kursplanen måste följas av såväl lärare som studenter, så det är bra att ha läst den i förväg. Du kan söka efter kursplaner här.
I Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 4-6) framgår bland annat att:
“En kursplan innehåller föreskrifter i den mening som avses i 8 kap. regeringsformen. Regeldokumentet för kurs och examination ska därmed följas på samma sätt som lagar beslutade av riksdagen och förordningar beslutade av regeringen. Det betyder att reglerna är bindande och att dessa gäller generellt. Kursplanen är således ett juridiskt bindande dokument som universitetet och dess lärare, examinatorer och studenter har att förhålla sig till.”
“Universitetets informationsmaterial om kursutbud ska utgå från kursplanen. Den kurs som realiseras till studenten måste stämma överens med vad som framgår av kursplanen, universitetets informationsmaterial och webbtexter”
“De examinationsformer som används för att bedöma studenternas prestationer ska anges.”
“Examinationsformerna ska preciseras för varje kurs/delkurs och dess poänggivande examinerande moment.”
“Möjligheten att begränsa studentens antal examinationstillfällen till minst fem (för VFU minst två) ska endast användas undantagsvis och då främst när det finns starka ekonomiska skäl, det vill säga då examinationen är så pass kostsam att det är försvarligt att begränsa antal tillfällen.”
“Begränsningar av antalet examinationstillfällen ska framgå av kursplanen.”
Kommentar: Med undantag för VFU måste allså alla examinationer erbjudas minst fem gånger totalt. Det ska dock inte uppfattas som att de fem examinationstillfälllena ligger under eller i direkt anslutning till själva kursperioden. Vanligen har en kurs ett ordinarie examinationstillfälle och ett omexaminationstillfälle, och den som behöver fler examinationstillfällen måste därefter omregistrera sig på kursen nästa gång den ges och göra de examinationsmoment som den nya kursen kräver.
KURSLITTERATUR
Listan över kurslitteratur finns sist i kursplanen. Räkna med att det är angiven litteratur som gäller, men dubbelkolla ändå gärna med kursansvarig om du tänker skaffa den långt i förväg.
SCHEMA
För att studenter ska kunna planera och prioritera sina studier och liv är det viktigt att schemat kommer i tid och att det inte förändras under kursens gång.
Ditt schema ska finnas tillgängligt minst en månad innan kursstart för att du ska hinna skaffa kurslitteratur och planera dina studier. Ordinarie examinationstillfällen ska finnas med i schemat vid kursstart (Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 8), men inte nödvändigtvis omtentor. Fråga din lärare om vad som gäller om du är osäker!
Sent publicerade scheman, ständiga förändringar av redan utannonserat schemat eller olika versioner av samma schema (t ex att schemat i MyMoodle skiljer sig från det i TimeEdit) ska inte accepteras!
Salstentor och vissa andra examinationsuppgifter behöver du oftast anmäla dig till separat och de finns inte alltid med på ditt schema. Information om när ordinarie tenta sker ska du få vid kursstart. Fråga din lärare vad som gäller om du är osäker.
Du har rätt att skriva salstentor anonymt. Seminarier, muntliga presentationer, laborationer etc. görs däremot i regel inte anonymt.
Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå (s. 7) anger att “Student med funktionsnedsättning ska erbjudas anpassade men så likvärdiga förutsättningar som möjligt som övriga studenter för att genomföra examinationen. Examinator beslutar efter samråd med samordnare för studenter med funktionsnedsättning om anpassad eller alternativ examination.” Detta förutsätter dock att kursplanen faktiskt ger examinatorn den handlingsfriheten* och att studenten har intyg från samordnarna för studenter med funktionsnedsättning. Det är dock alltid examinator som bestämmer om, och i så fall vilka, anpassningar som kan göras.
* Samtliga kursplaner ska enligt Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå (s. 24) ange att “Om universitetet beslutat att en student har rätt till särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller att studenten genomför provet på ett alternativt sätt.” Det händer dock att äldre kursplaner inte innehåller den formuleringen och ger då inte examinatorn möjlighet att erbjuda anpassad examination.
Det ska finnas minst ett förnyat examinationstillfälle i nära anslutning till ordinarie examinationstillfälle. För en salstenta rör det sig oftast om 4–8 veckor. Omtentatillfället ska meddelas senast vid ordinarie tentamenstillfälle. Omtentan och ordinarie tenta bör vara snarlika ifråga om svårighetsgrad och omfattning, men frågornas typ och poänggränser kan skilja sig åt.
Det måste finnas minst 10 arbetsdagar mellan det att ordinarie tentaresultat meddelas och omtentan sker för att du har rimliga möjligheter att plugga.
Ibland kan det erbjudas ytterligare examinationstillfällen (t ex nästföljande termin eller under sommaren) men det är inget du kan förutsätta eller kräva och kan variera från kurs till kurs, från år till år och från lärare till lärare. Fråga vad som gäller om du är osäker.
Tentor är allmänna handlingar som ska lämnas ut på begäran. Både prov (dvs. tentafrågor/examinationsuppgifter) och enskilda studenters provsvar/lösningar är allmänna offentliga handlingar som universitetet är skyldiga är lämna ut på begäran. Detta gäller samtliga prov och provsvar (såvida de inte omfattas av sekretess), och begränsar sig inte till den enskilde studentens genomförda prov eller till kurser studenten själv deltagit på. I praktiken innebär det att studenter alltid har rätt att ta del av gamla tentor och examinationsuppgifter.
Strul vid tentan? “Vid försummelse eller annan oförutsedd händelse vid universitetet då examinationstillfälle inte har kunnat erbjudas som planerat ska nytt examinationstillfälle erbjudas. Kursansvarig fakultet/institution ansvarar för att fastställa ett nytt examinationstillfälle, vilket ska anordnas inom två veckor från det att försummelsen eller den oförutsedda händelsen inträffade.” (Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 11)
Kommentar: Exempel på “försummelse eller annan oförutsedd händelse vid universitetet” kan vara att examinationsunderlaget (dvs. tentan eller examinatorns anteckningar från ett seminarium) försvinner, att brandlarmet går under tiden tentan pågår eller att studenterna fått felaktig information om dag, tid eller plats för examinationen. Om det sker kommer nytt examinationstillfälle att anordnas och du får göra om tentan igen. En försvunnen tenta leder alltså inte till att du blir automatiskt godkänd! Däremot är din egen sjukdom, sjuka barn, kraschade hårddiskar, inställda tåg/bussar, snöstormar, inplanerade tandläkarbesök, din pappas 50-årsfest och dåliga parkeringsmöjligheter nära tentasalen omständigheter som universitetet inte kan råda över; det ansvaret är ditt och du kan därför inte räkna med ett nytt examinationstillfälle pga. den typen av problem.
Examinator ska sätta Individuella betyg
Den som sätter betyg kallas examinator och vem det är ska meddelas vid kursstart. Examinator är oftast den som läser och bedömer examinationsuppgiften, men kan i vissa fall behöva förlita sig på en annan rättande lärares bedömning.
Examinationsuppgifter ska utformas så att individuella betyg kan sättas. Det ska gå att avgöra vem som gjort vad i exempelvis ett grupp- eller projektarbete.
Betyg ska sättas inom 15 arbetsdagar
Examinationsuppgifter ska bedömas och betyget meddelas inom 15 arbetsdagar:
“Om inte särskilda skäl föreligger ska examinationen bedömas och resultatet meddelas studenten senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället. […] Resultat från aktuell examination och sammanvägning av kurs ska efter bedömning och betygssättning skyndsamt dokumenteras i Ladok.” (Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 13)
Om resultaten inte meddelats inom 15 arbetsdagar bör det påpekas för läraren. Vad särskilda skäl i praktiken betyder är inte helt klarlagt, men om resultaten dröjer är det rimligt att institutionen åtminstone informerar om vad fördröjningen beror på samt när resultaten förväntas meddelas.
UKÄ anser att betyg som har satts/kommunicerats också bör inrapporteras i LADOK inom ca. fem arbetsdagar.
Du har rätt till återkoppling
Du har rätt att få återkoppling på din examinationsuppgift oavsett examinationsform, inte bara ett betyg. (Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 13)
Du har rätt att få svar inom 2-3 dagar
Förvaltningslagen 4 § anger att “Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet.”
Universitetet är en myndighet och serviceskyldighet innebär, enligt UKÄ, bland annat att svar på enklare frågor via t ex e-post bör ges inom högst tre dagar.
Satta betyg kan varken sänkas eller överklagas
Ett godkänt betyg eller positivt beslut kan inte sänkas eller ändras till din nackdel efter att det har meddelats. Ett betyg kan inte överklagas till högre instans eller överprövas av någon annan. Däremot kan du begära att examinator omprövar sitt betygsbeslut om du har goda argument eller anser att det begåtts ett uppenbart misstag, t ex att poängen på en tenta summerats fel eller om du misstänker att examinatorn inte har fått eller har glömt läsa delar av din examinationsuppgift.
Examinator kan erbjuda komplettering
Examinator kan erbjuda komplettering om din uppgift ligger nära gränsen till godkänt. Det ska då tydligt framgå vad du behöver göra för att nå godkäntgränsen och hur lång tid du har på dig. Om kompletteringen inte lämnas in, lämnas in sent eller inte uppfyller villkoren ska uppgiften underkännas. Komplettering på komplettering får inte erbjudas, och komplettering är inte heller något du med automatik har rätt till utan något som erbjuds på examinators initiativ.
“Obligatoriska kursmoment ska anges i kursplanen eftersom fullgörande av obligatoriska moment är en förutsättning för betygssättningen på kursen.” (Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå, s. 6)
“Obligatoriska kursmoment och ordinarie examinationstillfällen ska anges i schemat.” (Ibid, s. 8)
Således, om kursplanen inte uttryckligen anger vad som är obligatoriskt kan det inte heller anses vara obligatoriskt. Obligatoriska moment ska dessutom anges i schemat. Kursplanen är det juridiskt bindande dokumentet och det är där det måste framgå. Det räcker alltså inte att kursplanen hänvisar till t ex en studiehandledning, till MyMoodle eller till något som sagt i föreläsningssalen.
Vi blir ibland kontaktade med frågor om obligatoriska moment så vi har bett universitetet om ett förtydligande. Universitetets förvaltningsrättsliga grupp skriver följande svar till Linnékåren på frågan “Vad är ett obligatoriskt moment?”:
Det kan finnas en viss förvirring vad gäller begreppet
obligatoriskt moment. När vi använder begreppet obligatoriskt moment i Lokala
regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå samt då UKÄ använder begreppet i rapporten Rättssäker examination är det i betydelsen av ett moment med ett innehåll som studenten inte kan tillgodogöra sig på annat sätt än att närvara, medverka och genomföra den obligatoriska aktiviteten (momentet).
Ett obligatoriskt moment betygssätts inte – undervisande
lärare noterar studentens närvaro/deltagande och att det är genomfört. För ett obligatoriskt moment finns ingen skyldighet för universitetet att erbjuda ett
nytt tillfälle att genomföra ett missat obligatoriskt momentet. (jmf omexamination som ska erbjudas till de studenter som varit underkända/inte kunnat genomföra den ordinarie tentan ). Detta innebär att studenten endast kan ta igen det obligatoriska momentet nästa gång kursen ges.
I enlighet med vad UKÄ anger i Rättssäker examination skriver universitet i Lokala regler för kurs och examination på grundnivå och avancerad nivå att obligatoriska moment ska anges i kursplanen. Det ska även, precis som examinationer, anges i schemat när det ska genomföras.
Det är viktigt att känna till skillnaden mellan
examination och obligatoriskt moment. En examination är i sig alltid obligatorisk – det säger sig självt att studenten måste närvara och genomföra
examinationen för att kunna examineras. Via examinationen påvisar studenten sina kunskaper, bedömas och betygssätts. Det obligatoriska momentet är som beskrivs i första stycket ett moment som måste vara genomfört för att studenten ska erhålla ett slutbetyg på kursen. Det obligatoriska momentet ska genomföras
men det är ingen prestation som betygssätts.
Det kan ha förekommit (i största välmening) att det i ett
schema anges att en aktivitet är obligatorisk eftersom den bedöms som extra viktig för studenten. Det är dock inte korrekt att ange något som obligatoriskt om det inte finns stöd för det obligatoriska momentet i kursplanen. I det sammanhanget är det således viktigt att skilja på vad som är obligatoriskt enligt kursplanen och vad undervisande lärare eller examinator i sin information till
studenten anger är en viktig del i undervisningen att delta i.
Examensarbeten, kandidat-, magister- och mastersuppsatser måste registreras och lagras (“laddas upp”) i DIVA för att kunna betygsättas som godkända, men det finns inga krav på att det samtidigt måste publiceras.
Universitetet uppmuntrar till fulltextpublicering, men som författare äger du upphovsrätten och avgör själv om det ska publiceras eller inte.
Ett arbete som redan har fulltextpublicerats i DIVA kan bli svårt eller omöjligt att publicera i ett senare skede, till exempel om man vill omarbeta och skicka in det till en vetenskaplig tidskrift.
Läs mer på https://lnu.se/ub/diva-uppsats/
Utbildningsbevakare
Har du synpunkter på kvaliteten i undervisningen, hur kurser bedrivs, progressionen i ett program, eller dåliga processer, rutiner eller system? Kontakta våra utbildningsbevakare för att påverka och förändra dem en gång för alla!
Linnékårens utbildningsbevakare arbetar främst med långsiktiga och övergripande kvalitetsfrågor genom att bevaka, granska och påverka beslut på institutions-, fakultets- och universitetsledningsnivå, kursplaner, utbildningsplaner, kvalitetsutvärderingar, lokala regler och policyfrågor.
Natalie Svensson
Utbildningsbevakare Kalmar
Arbetar bland annat med utbildningsbevakning, universitetets kvalitetsutveckling & studentrepresentation. Huvudansvarig för Fakulteten för Konst och Humaniora (FKH), Nämnden för Lärarutbildning (NLU) & Fakulteten för Teknik (FTK)
Eric Ask Josefsson
Utbildningsbevakare Växjö
Arbetar bland annat med utbildningsbevakning, universitetets kvalitetsutveckling & studentrepresentation. Treklöveransvarig. Huvudansvarig för Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Fakulteten för Hälso- och Livsvetenskap (FHL) & Ekonomihögskolan (FEH)
Student- och doktorandombud
Vänd dig gärna till våra ombud om du känner dig orättvist behandlad av lärare eller personal. De besvarar dina frågor och ger råd och stöd rörande dina rättigheter och skyldigheter som student eller doktorand.
Vanliga frågor handlar om rättigheter, examination, scheman och bemötandefrågor, men ombuden kan också hjälpa till i disciplinärenden och fall som rör diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier. Våra ombud arbetar under sekretess. Du kan kontakta dem anonymt och de lyfter bara ärenden vidare med ditt medgivande.
